» Startsida » Sjöordlista

---

Rute Båtklubbs sjöordlista

Det finns massor av ORD som används ute till sjöss. Hjälp mig med att fylla på ORDLISTAN genom att fylla i formuläret du hittar om du klickar här: webmaster@rutebatklubb.com

Sidan uppdaterad: 2009-07-27

Tack för hjälpen till: Arne Ljungdahl, Susanne Johnson, Bo Belfrage och Inga-Lill Cliffoord

|A |B |C |D |E |F |G |H |I |J |K |L |M |N |O |P |Q |R |S |T |U |V |W |X |Y |Z |Å |Ä |Ö

---

A

A		Signalbokstaven A betyder "Jag har dykare nere. Håll väl undan och gå med sakta fart." Bild.
Air Draught		Höjden av fartygets högsta punkt över vattenlinjen.
Akter		Bakre delen på en båt.
Akterlik		Bakre kanten på ett segel. Går från fallhornet till skothornet.
Akterpik		Utrymme i aktern.
Akterruff		Utrymme längst bak i båten.
Akterseglad		Person som blev kvar i hamn efter båtens avgång.
Akterskepp		Den del av en båt/fartyg som är akter om dess bredaste del.
Aktersnurra		Annat namn för utombordsmotor.
Akterspegel		Platt parti längst akter ut på en båt.
Akterstag		(Stål)-lina placerad i aktern som stöttar masten på segelbåtar.
Alhidad		1. Rörlig arm på en sextant. 2. Vridbar arm på en pejlskiva.
AMVER		Automatic Mutual Vessel Rescue System. Amerikansk central som bl.a. ger besked om nödställt fartygs position samt vilka andra fartyg i närheten som kan assistera.
Angöra		Att närma sig landet så att man kan med ledning därav bestämma var man befinner sig, eller som det kallas på sjömansspråket "få landkänning". Angöring behöver således ej innefatta något uppehåll vid det ställe som man tager känning av, man kan t.ex. göra an ett fyrskepp och segla förbi det.
Angörningsfyr		Ljusstark fyr långt ut i kustbandet som ger sjöfarten ledning då det närmar sig från öppna sjön och tänker ex.vis angöra en hamn eller följa kusten.
Ankare		Redskap som sänks ner till botten och håller ett fartyg/båt på plats.
Ankare draggar		Ankare som oavsiktligt förfkyttas över botten så att fartyget ej längre ligger still.
Ankaret oklart		Ankare som fastnat i ett hinder.
Ankardävert		Lyftanordning för ankaret.
Ankargrund		Plats där man kan ankra.
Ankarklys		Öppning i bordsläggningen där ankarkättingen löper ut och ned i vattnet.
Ankarlina		Lina mellan ankare och båt.
Ankarspel		Mekanisk anordning med vilken ett ankare fälls eller lyfts.
Ankarstek		Speciell knop som fäster ankartåget till ankaret.
Ankarstock		Tvärstycke på ett ankares övre del.
Ankra		Kasta ankar.
Anlöpa		Gå in i (en hamn).
Ansätta		Att styva upp fartygets stående gods, vant, stag m.m. med ansättningsskruvar eller taljor.
Apa		Benämning på ett gaffelsegel.
Astronomisk navigering		Positionbestämning och navigering med hjälp av himlakroppar.
Autopilot		Manövreringshjälpmedel. Anordning för automatisk styrning av fartyg.
Avdrift		En båts oberäknade kursavvikelse på grund av vind eller ström.
Avgrund		Bråddjup, bottenlös klyfta.
Avhåll		Några öglor lagda runt en pollare eller ett spel för att minska belastningen vid firning.
Avlöpa		Då ett fartyg glider ner i vattnet från sin bädd på land (stapelavlöpning).
Avrusta		Att avrigga ett fartyg samt vidtaga åtgärder för att skydda/förrådsställa materielen i land. Segelbåtar och andra mindre fartyg avrustas i regel varje höst.
Avsätta		Att i sjökortet utmärka fartygets ställe.
Axelgenerator		Generator som drivs av huvudmaskinens axel.

Tillbaka

---

B

B		Signalbokstaven B betyder "Jag lastar eller lossar eller transporterar farligt gods." Bild.
Babord		Vänster sida då man står vänd mot fören. RÖD lanterna. Babords historia
Babölingar		Äldre uttryck för de av besättningen som tillhörde babords vakt.
Back		När man får vinden in i seglet från fel sida.
Backslag		Anordning med vilken rotationsriktningen hos t.ex. en propeller kan ställas om till gång i motsatt riktning.
Baksjö		Havsvåg som vänder vid land och går ut igen.
Bakvatten		Stillastående eller bakåtströmmande vatten.
Ballast		Med B menas vatten eller annat som tynger ned fartyget men som inte är betalande last. När ett fartyg går i B går det utan betalande last men ev. med vatten intaget i ballasttankar för att fartyget skall få bättre stabilitet och/eller gå tyngre i sjön för att kompensera ogynsamma väderförhållanden.
Bank		En båts oberäknade kursavvikelse på grund av vind eller strömUpphöjning av sjöbotten till en platå, där vattendjupet oftast är ringa .
Bardun		Stag som stöttar en fartygs mast i sidled.
Bark		Segelfartyg med tre till fem master med råsegel på alla utom den aktersta.
Barkass		Kraftig båt som medförs ombord på ett större fartyg.
Barlast (Ballast)		Last i bl.a. fartyg för stabilitetens skull.
Barometer		Instrument som visar lufttrycket.
Batyskaf		Undervattensfartyg som kan gå ned till de största kända djupen.
Bedarra		Hård vind eller storm som avtar i styrka.
Befrakta		Hyra (fartyg) för frakt.
Beknip		Då ett tåg är fastklämd mellan två föremål så att det ej utan vidare kan lossas.
Belägga		Att göra fast ett tåg runt ett knap, pollare så att det lätt kan lossas.
Bensel		Att med garn naja ihop två tåg så att de ej kan löpa.
Beslå		Rulla samman ett segel efter det att det bärgats och fastgöra det till bom, mast eller rå.
Bestick		Hjälpmedel vid navigering, te.x. passare, transportör och linjal.
Bestickföring		Innebär att man kontinuerligt fastställer sin navigering med hjälp av ytobservationer och beräknar ny/fortsatt kurs, samt för in denna i sjökortet.
Bidevind		Vid segling när man styr så nära vindögat utan att tappa fart.
Binge		Säng ombord.
Bleke		Havet ligger stilla utan att den minsta krusning syns på vattenytan.
Blinda		Råsegel på bogsprötet på äldre fartyg.
Blixtfyr		Fyr som visar blixtsken.
Block		Trissa i en hållare som används för att lasta av tyngden vid t.ex skotning av segel.
Blänkfyr		Fyr som visar blänksken.
Blöja (Hängsele)		Sele försedd med krog som används av gasten på segelbåtar med trapets.
Bog		Den främre buktande delen av ett fartygs sida.
Boga av (avboga)		Då man flyttar ut ankaret från fartyget färdigt för användning.
Bogpropeller		Tvärgående propellrar placerade i fartygets bog som hjälpmedel vid förtöjning och utläggning från kaj.
Bogspröt		Ett för gott fastsatt rundhult i fören på ett segelfartyg.
Boj		Flytande sjömärke eller förtöjningsanordning.
Bolin		Ett tåg som användes för att dra fram lovarts lik på ett råsegel när man ligger på kryss, så att vinden faller in i seglet. Att segla för "lösa boliner" innebär att man har så öppen vind att bolinerna inte behöver sättas an.
Boliner		Tåg i råsegel, att likställas med skot. Lossades när vinden ligger på låringen eller tvärs.
Bom		Stång där man fäst underliket på ett segel.
Bomnedhalare (Kick)		Justerbar lina mellan underdelen på masten och bommens undersida. Till för att förhindra att bommen lyfter sig när seglet påverkas av vinden.
Bonett		Extrasegel som användes i gynsamt väder.
Bordläggning		Ytan som skiljer insidan av båten från vattnet på utsidan.
Bordvarts		Nära relingen.
Bottenrev		Det sista revet som kan tas in när seglet revas. Nästa steg blir att bärga seglet.
Brass		Medelstort råtacklat tvåmastat segelfartyg.
Brassa		Termen används i olika sammanhang i betydelsen vrida t.ex. brassa klockan som innebär att klockan ställs om för annan tidszon och brassa luftrör som innebär att ventilationsrören vrids för att luften lättare skall komma till eller tvärtom.
Brigg		Tåg med vilken en rå på ett segelfartyg kan manövreras. Motsvarar skot på modernare båtar.
Bris		Vind av måttlig styrka. Man skiljer på, laber eller lätt, måttlig, frisk, styv och hård bris.
Brygga		Plats där båtar kan lägga till.
Bräcka		Segel skotas i lovart för att för eller akter skall falla undan vinden.
Bränning		Grund som ligger relativt nära vattenytan där vågorna bryter mot grundet.
Buk		Kurvan från masten till akterliket.
Bulb		Lökformig knöl sittandes i fören under vattenlinjen på stora fartyg.
Burka		Se hänga.
Burkband		Se hängband.
Båk		Stort sjömärke.
Båtshake		Stång med hake och spets som kan användas för att få tag på någonting liggandes i vattnet eller på t.ex. en brygga.
Båtsmansstol		En bräda monterad vid rep och avsedd som sittplats för person som skall arbeta i rigg eller på annat svåråtkomligt ställe.
Bältet		Den del av fartygets yttersida som ligger i eller i nära anslutning till vattennivån.
Bändsel		Smäcker lina eller garn som surras i hårt åtdragna varv runt två grövre linor eller två delar av samma lina för att förena dem med varandra.
Bänka		Att i sjökortet mäta distansen till en bestämd plats.
Bändsling		Permanent gjord surrning.
Bära av		Att skjuta ut båten så att den går fri från ett hinder, t.ex. en brygga, eller hinda den från att stöta emot te.x. en kaj.
Bärga		Då man hjälper en annan båt som hamnat i sjönöd.
Bärga segel		Innebär att man tar ner ett segel till däck eller gör fast det till sitt rundhult.
Bäring		Riktning.

Tillbaka

---

C

C		Signalbokstaven C betyder "Ja". Bild.
Centerbord		Uppdragbar lös köl på vissa segelbåtar som förhindrar att båten driver åt sidan.
Centerbordstrumma		Genomföringsspringa för centerbordet, placerad i centrum av segelbåten.

Tillbaka

---

D

D		Signalbokstaven D betyder "Håll undan för mig. Jag manövrerar med svårighet". Bild.
DGPS-plotter
Dejsa		När en segelbåt börjar röra sig med aktern före, backa.
Deplacement		Det är alltid lika med vikten av den mängd vatten båten undantränger när den ligger i sjön och flyter fritt.
Deviation		Magnetkompassens felvisning pga. båtens magnetfält.
Dikt		Tätt. Dikt babord med rodret så långt babord det går.
Dirk		Det tåg som håller upp bommen när seglet inte är hissat.
Distansminut		Avstånd på sjön (=1852 meter).
Djupgående		Djupet mätt från fartygets vattenlinje till dess botten.
Djupkurva		Linje i sjökortet som anger olika djup.
Docka		Torrsättning av fartyg i flytdocka eller torrdocka vid varv för översyn, reparation eller bottenmålning. Bild.
Dragg		Litet ankare utan stock försedd med ett antal armar, avsett speciellet för mindre båtar. Armarna är ofta infällbara för att underlätta stuvning ombord.
Draggar		Då ankaret inte har fäst utan släpar utmed sjöbotten.
Drejrepsstek		En slags knop.
Dreva		Att man tätar med gammalt tågvirke.
Durk		Golvet på en båt/fartyg.
Dyning		Våg som i regel är längre och mjukare avrundad än vanliga vågor, kan vara en kvarleva efter en storm.
Dyvika		En propp till länshålet för avtappning av vatten i båten. Proppen används till att förhindra att vatten tränger in i båten.
Däck		Golv resp. tak som delar en båt/fartyg i olika våningar.
Dävert		Lyftanordning (för livbåtar e.d) på fartyg.
Död räkning		Positionbestämning med hjälp av endast kurs, fart och beräknad eller uppskattad avdrift dvs utan lägesbestämningar med hjälp av landföremål, bojar eller himlakroppar.

Tillbaka

---

E

E		Signalbokstaven E betyder "Jag ändrar min kurs styrbord hän". Bild.
Enpunktsförtöjning		Bojförtöjning innebärande att tankfartyg kan ligga på svaj och lossa sin last via pipline som är sammankopplad med bojen.
Ensfyrar		Fyrar med färgsektorer, röd, vit, grön, där den vita talar om när man ligger på rätt linje i en farled in mot t.ex. en hamn.
Enslinje		Segelfri linje i en farled in mot t.ex. en hamn.
Ensmärke		Två trekantiga märken på land vars spetsar möter varandra när man ligger på rätt linje in mot t.ex. en hamn. Bild

Tillbaka

---

F

F		Signalbokstaven F betyder "Jag är havererad. Sätt er i förbindelse med mig". Bild.
Fall		Lina att hissa upp seglen med.
Falla		Att styra undan från vinden.
Fallgirig		När ett fartyg måste stöttas med rodret mot vinden för att inte falla av.
Fallhorn		Toppen på storseglet där fallet fästes.
Fallrep		En trappa som fälls ner längst ett fartyg sida och göra att folk kan komma till och från fartyget i små båtar.
Famn		Längdmått. 1 Famn = 6 foot = 1,8288 meter.
Farled		Navigerbar Segelled av farvatten.
Farvatten		Vattenväg.
Fender		Kudde e.d som skydd för båt/fartygs sida.
Fingerling		Benämningen på rodertappen varmed rodret rörligt fästes till en rodermalja.
Fira		Att kontrollerat ge efter på ett tåg så att firningen när som helst kan stoppas. Fira är motsattsen till hala.
Flaggspel		Flaggstång i aktern på fartyg.
Flaggning över topp		Det som felaktigt brukar kallas "flaggspel". Flaggning från gösen via masterna till flaggspelet enligt ordning som rekomenderas i International Code of Signals.
Flaggning, liten		Nationsflaggor i masttopparna utöver gösen i fören och flagglandets flagg i aktern.
Flaggställ		Fullständig uppsättning av de flaggor och vimplar som ingå i den internationella signalboken..
Flott		När en båt flyter och inte längre står på grund.
Fluschdäckad		Båt som saknar överbyggnader på däcket.
Fly		Den spadliknande avslutningen på ett ankares armar.
Flygande		Sägs ett segel vara, som sätts från däck och vid bärgning tas helt in och alltså är löst från stående tackling.
Fläck		Målat sjömärke.
Fock		Segel för om masten.
Fockedrevsudd		Tampen till skeppsklockan gjord av olika knop-kombinationer. Berättelse.
Fribord		Båtens lägsta höjd över vattenytan.
Frihult		En slags fender av timmerbitar eller bildäck. Kan vara permanent till skillnad från fendrar
Frimärke		Linje som visar klart för grund.
Frälsarkrans		Livboj av cirkulär typ.
Fullriggare		Segelfartyg med minst tre master och råsegel på alla.
Fyr		Ett sjömärke som nattetid vägleder sjöfarten medelst ljussignaler. Placerade vid strandkanten eller på grunt vatten.
Fånglina		Tåg varmed båt förtöjs.
FÖG		Fart över grund.
För		Främre delen på en båt/fartyg.
Fördevind		Akterlig vind.
För om masten		Se "segla för om masten".
Förfånga		Att avlösa vakter och poster.
Förhala		Med hjälp av trossar flytta undan ett fartyg från en förtöjningsplats till en annan.
Förlig		Belägen i fören på en båt/fartyg.
Förlik		Främre delen av ett segel.
Förlisa		Gå under, gå i kvav.
Förpik		Utrymme längst förut i en båt.
Förstag		(Stål)-lina placerad i fören som stöttar masten på segelbåtar.
Förstäv		Främsta delen av fartygsskrovet.
Förtamp		Förtöjningstross från fören och föröver.
Förtöja		Göra fast båt/fartyg vid kaj/brygga.
Förtöjningsboj		Flytkropp som är förankrad på botten vid kajplats där förtöjd båtens för eller akter sätts fast för att förhindra att båten driver vid förtöjning.
Förut		I fören eller förens riktning.

Tillbaka

---

G

G		Signalbokstaven G betyder "Jag begär lots". Bild.
Gaffel		En slags bom i övre kanten av en äldre typ av snedsegel.
Gaffelriggare		Segelbåt med gaffelrigg.
Gaffeltoppsegel		Triangelformat segel som hissas över gaffeln på en gaffelriggad båt.
Gaj		Stöttning i sidled av klyvarbom, dävert eller dyligt.
Gardjärn		Avbärare av kraftiga stålrör som är till för att skydda ett fartygs bordläggning när det ligger vid kaj. Finns oftast ganska långt akterut.
Gast		Person som hjälper till med seglingen ombord på en segelbåt.
Genua		Ett mycket stort försegel på segelbåtar.
Gigtåg		Tåg tillhörande råsegels löpande rigg.
Gina		En minst 5-skuren talja avsedd för större tyngder.
Gipp		Låta ett segel skifta sida under tiden man länsar.
Gira		Att svänga undan avsiktligt eller oavsiktligt från kursen.
Glas		Vakt på fartyg är indelat i åtta glas om tretio minuter. "Fyra glas" kan då betyda klockan 2, 6, 10, 14, 18 eller 22 beroende på vilken vakt det är.
GPS
Grader		Enhet vid mätning av vinklars storlek. Kompassens har 360 grader
Grynna		Mindre undervattensgrund.
Gå upp i vind		När man styr båten upp mot vindögat.
Gå över stag		Gå upp mot och genom vinden och över till den andra bogen.
Gångljus		De lanternor som fartyget skall ha tända under mörker, skymning och då sikten av annan orsak är nedsatt.
Gäss		Det vita skummet som uppstår när en vågtopp bryts sönder vid hård vind.
Göling		Enkel tross genom ett fast block.
Gös		Liten flagga som hissas på en gösstake i fören.
Gösstake		Smäcker vertikal stång placerad på förstäven på vilken gösen hissas.

Tillbaka

---

H

H		Signalbokstaven H betyder "Jag har lots ombord". Bild.
Hacket		Relingsbeklädnaden längst akterut.
Hajning		Sjöhävning, som ej bryter, vid strand eller inne i hamn.
Hala		Att medelst tåg eller talja hissa upp ett föremål. Hala är motsattsen till fira.
Hala in		Att hala ytterligare på ett redan styvt tåg.
Hala ned		De flesta föremålen halas när de skall upp och firas när det ska ner, utom flaggan som hissas på morgonen och halas (ner) på kvällen.
Halgatt, Halkip		Beslag, genom vilka man leder tåg eller wire, t.ex. förtöjningstrossar.
Halvslag		En knop.
Halvvind		Vind som kommer in tvärs om babord eller styrbord.
Hamn		Plats där fartyg kan ankra eller förtöja och erhålla ett rimligt skydd mot vind och sjö.
Hamnfyr		Oftast av enklare slag avsedd att ge sjöfarten lokal ledning in och ut ur hamn.
Hamnroder		Innebär att ha uppgiften att styra fartyget vid ankomst och avgång från hamn.
Hanfot		Tåg, vars båda ändar är fasta och i vars bukt man anbringar den dragande kraften. Pikfallet brukar vara fästat i gaffeln med hanfot.
Hiva		Används i betydelsen att kasta något överbord.
Hissa		Att lyfta något med hjälp av tåg, eller talja.
Hjärtstock		Axeln till vilket roderbladet är fäst.
Horn		Seglets hörn.
Hugga		1) Att hugga en hake är att fästa den i någonting t.ex. en ring eller bult. 2) En båt hugger när den upprepade gånger stöter emot sjöbotten, kaj eller annan båt.
Hyssing		Grovt tjärat snöre som användes till bänslingar.
Hytt		Sjömannens bostad ombord.
Hålla an		Att hålla fast någonting och avvakta eller bara avvakta.
Hålla emot		Att bromsa en rörelse.
Hålla kurs		Att styra åt ett och samma håll utan onödiga girar.
Hålla ned mot		Styra mot ett visst föremål, t.ex. en fyr.
Hålla undan		Att väja. Motsatsen är kära.
Häck		Samma som akter.
Häckankare		Ankare som fälls från akterstäven.
Häckvåg		Våg som uppstår vid akterstäven då båten gör fart genom vattnet.
Hänga		Att med kroppens tyngd hänga utanför relingen för att räta upp båtens krängning.
Hängband		Band fästa i segelbåtens durk som man sticker in fötterna under när man måste hänga ner båten när den kränger vid segling.
Hängsele (Blöja)		Sele försedd med krog som används av gasten på segelbåtar med trapets.

Tillbaka

---

I

I		Signalbokstaven I betyder "Jag ändrar min kurs babord hän". Bild.
Intermittentfyr		Fyr som visar längre ljustid än mörkertid.
Inombords		Innanför relingarna.
Interkardinalstreck		De kompasstreck som ligger mellan kardinalstrecket Nord, Ost, Syd och Väst.

Tillbaka

---

J

J		Signalbokstaven J betyder "Håll väl undan från mig. Jag har brand ombord och för farlig last eller läcker farlig last". Bild.
Jakobsstav		Gammalt navigationsinstrument.
Jiggermast		Aktersta masten på en fyrmastad bark.
Jäck		Benämning på mesansegel.
Jäckmast		Liten mast akterut.

Tillbaka

---

K

K		Signalbokstaven K betyder "Jag önskar upprätta förbindelse med er". Bild.
Kaj		Plats där båtar/fartg kan lägga till.
Kantra		1) En båt kantrar då den pressas omkull av vind, sjö eller förskjuten last. 2) Vinden sägs kantra då den hastigt ändrar riktning.
Kapp		Skyddande mindre överbyggnad över lejdare som leder ned under däck.
Kappsejsa		Kantra, själpa, gå omkull.
Karbinhake		En slags krog som är stängd med en fjäder.
Kardansk upphängning		En anordning så att t.ex. en kompass är horisontell även om fartyget rullar och stampar.
Kardinalmärken		Utmärker sjöfartshinder. Det finns nord-, syd-, väst- och ostmärken som står norr, söder, väster och öster om hindret. Kardinalmärkena är mönstrade i svart och gult. Se även Lateralmärken.
Kardinalsträck		De fyta huvudstrecken på kompassen.
Kastblock		Speciellt block som är öppet på ena sidan.
Kastlina		Lina med tyngd i ena änden som används för att kasta i land tampen till kajen.
Kick (Bomnedhalare)		Justerbar lina mellan underdelen på masten och bommens undersida. Till för att förhindra att bommen lyfter sig när seglet påverkas av vinden.
Kink		En ögla som bildas på tågvirke då det skjuts upp slarvigt.
Klarsiktsruta		Bryggans roterande glas, drivet av en liten motor.
Klinkbyggd		Fartygsskrov som byggts så att varje planka täcker en bit av plankan nedanför.
Klippfyr		Fyr som visar klippsken.
Klockboj		Boj försedd med klocka.
Klys		Ett hål genom ett fartygs bordläggning för genomföring av tåg eler kätting till förtöjning eller ankring.
Klyvare		Trekantigt försegel.
Klyvarbom		Ett löstagbart rundhult.
Knap		Avlångt beslag för fastgöring av tågändar på båtar, flagglinor etc.
Knop		Hastighet till sjöss. Eller (Sjömans)-knut.
Knopa		Förse med eller slå knop.
Kompass		Instrument som anger riktning med hjälp av en magnetnål på en graderad skiva.
Kompasshus		Hölje som kompassen är upphängd i.
Kompassros		Graderad skiva som anger kursen på en kompass.
Kovändning		Att slå med båten 360o vid läns. Säkrare metod att byta sida på storseglet vid hårt väder.
Krabb sjö		Kort, ganska hög och toppig sjö.
Kranbalk		Grov träbalk utskjutande från vardera bogen i ca. 45 grader på äldre segelfartyg. Kranbalkarna användes för att lyfta ankarna, som stuvades på backen.
Kranbalksvis		Anger riktningen från ett fartyg mitt emellan föröver och tvärs och som användes av utkiken för att varsko om eventuellt siktat fartyg eller föremål.
Kryssa		Man kryssar genom att göra slag mot vinden.
Krysshult		Anordning i stil med pollare eller knap, avsedd för beläggning av grövre tågvirke.
Kränga		Lägga sig på sidan.
Kuling		Hård vind (ca 14-21 m/sek).
Kummel		Sjömärke i form av en hög med stenar
Kurs		Färdriktningen.
Kust		Ett lands gräns mot havet.
Kustband		Ett lands kust.
Kvadrat		Mycket gammalt navigationsinstrument som i början tillverkades av trä sedermera av metall.
Kvass		Fiskebåt med sump (för förvaring och transport av levande fisk).
Kvast		Märke ute i en farled
Kära		Hålla tätt intill t.ex. en udde.
Kättingstoppare		(Kallas även Björn) Anordning för att låsa ankarkätting så att inte ofrivillig ankring sker. Bild.
Köl		Bottenstomme på båt/fartyg.
Kölsvin		Mellanrum mellan bottenstommen och durken på båt/fartyg.

Tillbaka

---

L

L		Signalbokstaven L betyder "Stoppa farten ögonblickligen". Bild.
Lanternor		Lykta eller ljus på båt/fartyg.
Lateralmärken		Utmärker utkanterna av en farled. Det finns babordsmärken och styrbordsmärken. Babordsmärken är röda och har platt topp. Styrbordsmärken är gröna och har spetsig topp. Se även kardinalmärken.
Latinsegel		Trekantigt segel, fäst vid en lång, sneställd rå. Förr använt på segelbåtar/fartg i Medelhavet.
Latitud		Breddgrad. Den tänkta vinkeln mellan en linje från jordens medelpunkt till en given punkt på dess yta och ekvatorplanet. Ett sätt att ange avståndet till ekvatorn.
Lattor		Ribba som sticks in och stagar upp akterliket på ett segel.
Lejdare		Trappa ombord på båt/fartyg..
Leva		Ett segel lever, så det fladdrar i vinden.
Levang		1) En till skrovet fäst stång längst vilket ett skot eller hals kan löpa från sida till sida. Storskotets nedre ända är som regel fäst i en levang. 2) Kvast som man sopar däcket med.
Ledfyr		Mindre fyr som ger ljussignaler med uppgift att vägleda sjöfarten i inlopp, skärgårdsfarleder, hamnar och dyligt.
Lik		Tåg med vilket segel eller flagga är kantad.
Liklina		Stark lina som kan löpa i akterliket för att stadga upp bakkanten.
Linjedop		Enligt gammal tradition skall den som för första gången passerar ekvatorn döpas av kung Neptun.
Litsa		Med lina fästa ett segel vid mast, bom eller gaffel.
Ljudboj		En med ljudanordning försedd boj.
Ljusboj		Med fyrljus försedd boj som är avsedd att vägleda sjöfarten såäl vid dagsljus som mörker.
Lod		Anordning för att mäta vattendjup.
Logg		Instrument som mäter en båt/fartygs hastighet i knop.
Loggbok		Skeppsdagbok, journal på en båt/fartyg.
Lots		Navigeringskunnig person, vars yrke är att på anmodan biträda med vägledning av fartyg inom ett begränsat farvattensområde, i Sverige tillhöra de flesta Lotsverket och är statligt anställda.
Longitud		Geografisk längd, avstånd i grader från en viss meridian.
Loran		Äldre system för positionbestämning med hjälp av radiovågor.
Lova		Vända en båt med förstäven mot vinden.
Lovart		Vindsidan.
Lovgirig		När ett fartyg måste stöttas med rodret från vinden för att inte lova upp mot vinden.
Luckesegel		Presenningstält som i hamn sattes över lastluckorna för att skydda lasten.
Långskepps		Saker som ligger med ena ändan föröver och andra ändan akteröver.
Låringsvis		45° på var sida om båten rätt akterut.
Låt gå		Att släppa någonting. T.ex. "Låt ankaret gå".
Lä		Vindskyddad sida.
Läns		Segling i vindens riktining.
Länsa		Segla med vinden in akter ifrån eller avlägsna slagvatten.
Länspump		Pump att tömma båten på vatten som kommit in.
Lätta		1) Att lyfta något, t.ex. lätta ankar. 2) Att lätta på rodret innebär att man minskar rodervinkeln.
Löddror		Skodda hål eller öljetter i hornen.

Tillbaka

---

M

M		Signalbokstaven M betyder "Mitt fartyg har stoppat och gör ingen fart genom vattnet". Bild.
Mameral		Pyts tillverkad av segelduk.
Manlucka, manhål		Lucka som storleksmässigt är anpassad så att en person kommer igenom.
Mantåg		Räcke runt relingen på segelbåtar.
Mantågsstöttor		Stöttor vilket mantåget leds genom.
Manövrera		Styrning av fartyg/båt.
Marvatten		Båt som är fylld med vatten men ändå håller sig flytande.
Mast		Hög, smal konstruktion för att hålla upp segel.
Mayday		Nödsignal inom radiotelefoni.
Meridian		Den tänkta linjen som förbinder alla platser på jorden som har middag samtidigt, dvs. som ligger rakt norr eller söder om varandra. Dessa orter har samma longitud.
Mesan		Segel på den aktersta masten, mesanmast, på segelfartyg eller större segelbåtar.
Midskepps		Mot mitten på en båt/fartyg.
Moring		Järnring som är fäst i strand eller kaj för förtöjning.
Morsefyr		Fyr som visar morsesken.
Mottagningspunkt		Ett sjömärke eller plats där ett fartyg skall infinna sig före infart, genomfart eller eskort.
Musa		Låsa en hake med garn så att den inte kan öppna sig.
Märling		Klent, lätt tjärat garn som används till mindre bändslar och segelmakeriarbeten.
Märlspik		Verktyg som användes t.ex. vid splitsningsarbeten.
Mäss		Matsal ombord.

Tillbaka

---

N

N		Signalbokstaven N betyder "Nej". Bild.
Naja		Binda fast med garn eller annat smäckert tågvirke.
Nakterhus		Stativ för fartygskompass.
Namnsignal		Anropssignal. Fartygets fyrställiga internationella bokstavskod.
Namnvimpel		Vimpel med fartygets namn som hissas i stortoppen. Traditionellt på skutor.
Natta däcket		Blöta trädäcket för att undvika sprickbildning.
Nautisk mil		Avstånd på sjön (=1852 meter).
Navigatör		Den som navigerar.
Navigering		Föra en båt/fartyg från en plats till en annan.
Nedhalare		Tåg med vars hjälp ett segel kan nedhalas (för t.ex toppsegel). Lina som förhindrar en bom att lyfta.
Nock		Yttersta änden av ett rundhult, t.ex. bom mast o.d.
Nottalja		Nödtalja. Anordning som användes vid nödstyrning.
Nåt		Mellanrum mellan däks- eller bordläggningsplankor.

Tillbaka

---

O

O		Signalbokstaven O betyder "Man överbord". Bild.
Oktant		Instrument för mätning av himlakroppars höjder till sjöss.

Tillbaka

---

P

P		Signalbokstaven P, kallad Blue Peter, betyder "Alla personer måste bege sig ombord, eftersom fartyget skall avgå". Bild.
Palma hem		Att raskt hala ett tåg hand för hand.
Panamaklys		Ett klys beläget mitt i fartygets för- eller akterstäv.
PanPan		Ilsignal inom rafiotelefoni, används för att meddela att brådskande meddelande följer.
Passare		Instrument som användes till sjökortsarbete.
Peke		Bogspröt.
Pinnkompass		En träskiva som förr användes på segelfartyg för att uttaga fartygs kurs vid bidevindsegling.
Pir		Konstruktion som skyddar en hamn för störningar på grund av sjögång.
Pirhuvud		Yttersta delen av en pir.
Pistolhake		Hake som används för att fästa en fock eller genua vid förstaget.
Plana		Ligga eller lägga sig vågrätt i vattenytan.
Preventergaj		Gaj att sätta på bommar för att förhindra ofrivilliga gippar.
Prick		Märke ute i en farled.
Pollare		Ett upprättstående förtöjningsdon på kaj/brygga eller på en båt/fartyg.
Position		Den plats där båten befinner sig.
Prick		Flytande förankrat sjömärke.
Propeller		Anordning med snedställda blad på en roterande axel som driver en båt/fartyg framåt.
Propeller oklar		Propeller som fångats i en tross, wire, nät etc.
Pulpit		En stålrörskonstruktion i fören, ibland även i aktern, på havsgående segelbåtar som skall förhindra att man faller i vattnet.

Tillbaka

---

Q

Q

Signalbokstaven Q betyder "Mitt fartyg är fritt från smitta". Bild.

Tillbaka

---

R

R		Signalbokstaven R har ingen betydelse. Bild.
Radar		Metod att med korta radiosignaler upptäcka föremål och bestämma riktning och avstånd till dem.
Rappa ur		Ett skot kan rappa ur ett block, dvs löpa ut ur blocket.
Rapporteringspunkt		Ett sjömärke eller plats där åligger ett fartyg att avge rapport för att anmäla sitt läge.
Redd		Ankarplats utanför hamn.
Reling		Övre kanten på en båt/fartygs sida.
Remmare		Större utsatt flytande sjömärke i öppet farvatten.
Rev		1) I regel långsträckt uppgrundning av havsbotten. 2) Del av ett segel varmed dess yta kan minskas.
Reva		Minska segelytan.
Rigg		Alla de anordningar ovan däck som används för att sätta segel på en båt, även inklusive själva seglen.
Roder		Styranordning.
Rorkult		Förlängningen ovan däck som är i förbindelse med roderstocken som man vrider rodret med.
Roderkvadrant		Anordning för överföring av styrkraften till rodret.
Rodermalja		Roderbeslag.
Roderstock		Förlängningen mellan rodret och rorkult.
Rodertapp		Fingerling.
Rorgängare, Rorsman		Den som styr fartyget när autopiloten inte är inkopplad, Se även hamnroder.
Ruff		Uppbyggnad över öppning i däcket på mindre farkoster, särskilt på segelbåtar.
Rullning		Ett fartygs rörelse i tvärskeppsriktningen ( sidled).
Rum sjö		Öppet vatten.
Rundhult		Gemensam benämning på rår, bommar, gafflar m.m som användes i rigg eller för andra ändamål ombord.
Rundtörn		Ett var runt en pollare.
Rymma		Vinden sägs rymma då den drar sig så att den kommer mer akter ifrån. Motsattsen kallas skralna.
Rå		En spira tvärs över en båts mast (bär upp fyrkantiga segel, råsegel).
Råbandsknop		Ett slags dubbelknut.
Råsegel		Rektangulärt segel underslaget till en rå.
Råseglare		Ett fartyg som huvudsakligen har råsegel, t.ex. fullriggare, bark.
Räcka en ända		Att sträcka ut och fatta en ända, innan den ska användas/halas av flera man.
Räddningsväst		Flytplagg som håller en person vänd med överkroppen upp och med krage som håller huvudet . Räddningsvästen brukar vara av självlysande material, försedd med reflexer och visselpipa.
Röjel		Ett råsegel.
Röring		Den ring som fanns på äldre ankare för att fästa ankartåget i.
Röringstek		Knop, stek varmed ankartåget förr fästes till ankaret.

Tillbaka

---

S

S		Signalbokstaven S betyder "Min propeller arbetar för back". Bild.
Sacka		Att med aktern före förflytta en båt akteröver längst fartygssidan.
Salning		Anordning som uppbär en märs ombord i ett segelfartyg.
Salutdag		Sådan allmän flagg och paraddag då salut skall avges.
Sambordsplanka		Den i träfartyg närmast kölen sittande bordsläggningsplankan.
Sampan		Liten typisk båt som förekommer i Japanska och Kinesiska farvatten.
Samsa		Rätta till.
Sarg		Skyddskant kring sittbrunnen i små fartyg och båtar.
Saxa segel		Görs vid platt läns, man har storseglet på ena sidan och förseglet på den andra, vilket innebär en större dragande segelyta.
Schackel		Bygel med inträdd eller inskruvad bult. Används för att koppla t.ex block.
Segel		Duk av olika material som fylls av vinden och driver båten framåt.
Segelduk		Väv för segel.
Segelfri		Högsta höjd för båt/fartyg under en bro.
Segelgarn		Tråd att sy segel med.
Segelkapell		Skydd tillverkat av tyg avsett för att skydda ett segel som är beslaget.
Segelkoj		Rum ombord i fartyg eller båt och som användes till förvaring av segel m.m.
Segelled		Trafikled till sjöss.
Segelmakare		Tillverkare och reparatör av segel.
Segelmakeri		Företag där tillverkning och lagning av segel sker.
Segelränna		För fartyg avsedd passage genom eller vid sidan av t.ex. en minering.
Segelställ		En uppsättning segel till en båt.
Segelsättning		Att hissa segel.
Segelsömmare		Segelmakare.
Segelsömmarhandske		Segelhandske som skyddade handen mot skador vid arbete med att sy eller reparera segel, finns även en s.k. likhandske som användes speciellt vid arbete med seglets lik, därav namnet.
Seglarväst		Flytplagg som håller en person flytande. Inte att förväxlas med räddningsväst.
Segla för om masten		Att "segla för om masten" menas att ombord arbeta i manskapsbefattning (dvs inte i befälsbefattning). Manskapet bodde i äldre fartyg i skansen som i allmänhet låg förut i fartyget, dvs "för om masten".
Sejnfall		Fall att hissa flaggor och signaler i.
Sejsa		Att med bensel, klämma eller med bara händerna hålla ihop två tåg så att de ej kan löpa.
Sejsning		Tillkapad längd av klenare tågvirke och avsedd för olika ändamål, främst för beslagning av segel, oftast är sejsingen försedd med ett splitsat öga i ena ändan.
Sextant		Navigationsinstrument för mätning av himlakroppars höjd över horisonten.
Shanty		Ett slags sjömanssånger som förekom under segelfartygens tid, användes även under arbetet ex. vis vid hivande av ankaret.
Signalställ		Internationella signalflaggorna.
Sisal		Fibrer från agaveplantan och som användes vid tillverkning av tågvirke.
Självläns		Anordning i segelbåtar som gör att vattnet i sittbrunnen rinner ut av sig själv.
Sjöben		Uttryck som anger förmåga att röra sig på ett fartygsdäck under sjögång.
Sjöbris		Vind som p.g.a. temperaturskillnaden mellan land och sjö vackra sommareftermiddagar blåser från sjön in över land.
Sjöfartsbok		Identitetshandling för en sjöman och tillika tjänstgöringsbok och som utfäRdas av det sjömanshus där sjömannen är inskriven.
Sjöförhör		Undersökning av svårare båt/fartygsolycka.
Sjöförklaring		Fartygsbefälhavares redogörelse vid sjöförhör.
Sjögång		(Kraftiga) vågrörelser, rullning.
Sjöhorisont		Den cirkel på jordytan där himmel och hav syns mötas.
Sjöhävning		(Kraftiga) vågrörelser, rullning.
Sjökapten		Fartygsbefäl i handelsflottan med särskild utbildning.
Sjökista		Sjömanskista, kista som sjömän förr i tiden använde som koffert, en mindre typ av kista kallas sjöskrin förekommer fortfarande men i liten utsträckning.
Sjökort		Karta för navigering till sjöss.
Sjölägenhet		Möjlighet att fara eller transportera något till sjöss.
Sjöman		Person som tjänstgör på båt/fartyg.
Sjömaning		Gemensamt namn på allt arbete med tåg, vajer och rep.
Sjömansknop		Annat namn för råbandsknop.
Sjömanspass		Se sjöfartsbok.
Sjömil		Avstånd på sjön (=1852 meter). Även äldre benämning, 7420 meter lång.
Sjömärke		Märke som båt/fartyg kan navigera efter (utmärkt i sjökortet), t.ex. fyr, båk, boj, prick.
Sjörök		Dimma till havs p.g.a. havsvattnets uppvärmning av kallare luft.
Sjösjuk		Illamående på grund av båtens rullning.
Sjöskrin		Mindre form av sjökista.
Sjösättning		Att sätta ett fartyg i sjön.
Sjösäck		Säck tillverkat av speciell segelduk och avsedd att förklär och andra tillhörigheter, i örlogsflottan är den svartmålad och i den finns en vit säck avsedd för rena underkläder och dyligt.
Sjövakt		Förrättas när fartyg är till sjöss eller när vissa omständigheter så kräver.
Sjövart		Uttryck för riktning ut mot fritt vatten.
Sjövett		Gott omdöme till sjöss.
Sjövägsregler		Internationella trafikregler för sjöfarten.
Skaffa		Inta måltid ombord.
Skalkning		Vattentät tillslutning av ett fartygs lastluckor.
Skarndäck		Den yttersta delen av däcket.
Skans		Benämning på manskapets bostadsinredning.
Skeppare		Titel för befälhavare på mindre fartyg.
Skepparpipa		Speciellt konstruerad liten visselpipa som förr i tiden användes ombord i örlogsfartyg, men numera förekommer i mindre utsträckning.
Skeppsankare		Benämning på det äldre klassiska stockankaret.
Skeppsbröd, Skeppskex		En hård brödsort som inte nämnvärt förändrades under förvaring, och som därför lämpade sig ombord på segelfartyg. Torra och ganska smaklösa brödbitar av utomordentlig styrka och hållfasthet.
Skifta roder		Innebär att direkt lägga om rodret från styrbord till babord eller tvärtom och ungefär lika mycket åt den nya sidan som det låg åt den andra.
Skivning		När man lägger en tross i en mycket prydlig spiral på däck.
Skot		Lina på segelbåtar som reglerar seglens inställning.
Skota		Att med skotet dra hem på seglet.
Skothorn		Ytterkant på segel där skotet fästes.
Skotledare		Justerbara skenor monterade längst skrovets sidor där skotet löper igenom.
Skotskena		Skena för att justera seglenas skotpunkter.
Skotstek		Knop.
Skotråtta		Två fjäderbelastade halvcirklar som skotet fästes emellan för att avlasta seglaren att hålla seglet.
Skotvinchlås		Låsanordning för skot som är placerad ovanpå vinchen.
Skott		Väggarna på en båt/fartyg.
Skralna		Vinden vrider sig förligare, i för kursen ogynnsam riktning, blir skral. Motsatsen är att den rymmer.
Skrota		När vinden långsamt ändrar riktning.
Skränsa		Stäpa efter på ett styvt tåg som ligger runt en pollare, en spelnock e.d.
Skvallerkompas		Tak eller hängkompass placerad i befälhavarens kajuta och avläsbar underifrån.
Skvättbord		På öppna fartyg eller båtar över relingen vertikalt uppsatt bord, eller en på relingen horisontellt lagd plankgång.
Skålankare		Skålformat ankare som ofta användes på fyrskepp.
Skädda		Förstärkning i fallhornet av metall eller trä.
Skäddlogg		Numera sällan förekommande anordning för att mäta ett fartygs fart genom vattnet.
Skärstock		Löstagbar balk som uppbär lastluckor.
Sköra		Pressa ett segel under hård vind så det rämnar, eller på något annat sätt åstadkommer en reva i seglet.
Skörbjugg		I äldre tider förekommande svår bristsjukdom.
Slacka		Att ge efter på ett styvt tåg.
Sladdrond		Kontroll att fall m.m. är uppkvejlat, ordning på däck etc, alltså en kontroll av att fartyget är sjömansmässigt.
Slag		Att slå.
Slagsida		Ett fartyg sägs ha slagsida då de på grund av lastförskjutning eller läckage lutar åt endera sidan.
Slingerräck		Anordning för att hindra saker att komma i rörelse vid sjögång.
Slip		Ställe där man tar upp mindre och medelstora fartyg.
Slipvagn		Vagn avsedd för upptagning av båtar.
Slirstek		Stek som är lagd med ögla och som kan dras på avstånd t.ex. vid stormhissning av flagga.
Slå		Att vända en segelbåt upp mot vinden och byta bog.
Slå glas		Gammalt sätt att genom att slå på klockan av mässing el.dyl. ange tiden ombord. Antal slag ligger mellan 1 och 8 och vid varje vakts halvtimmespasserande ökas ett slag. För t.ex. vakten 4-8 innebär detta att 04.30 slås ett slag, 05.00 två slag, 05.30 tre slag osv. till 08.00 då 8 slag slås. Slagen slås parvis. Enligt traditionen skall vid midnatt på nyårsafton slås dubbla, dvs. 16 slag.
Slå ut törnar		Att vid uppskjutning av ett tåg befria detta från kinkar.
Släcka (Slacka)		Att släppa efter på ett styvhalat tåg.
Slänggipp		Låta ett segel skifta sida under tiden man seglar med vinden utan att man först skotat hem och kontrollerat släpper ut på den andra sidan.
Släpankare		Fartyg som förflyttar sig under kontroll med ankaret släpandes på botten.
Släpplog		Instrument för mätning av fartygets hastighet. Släpplogen hänger i en lina efter fartyget och som genom sin utformning snurrar varigenom rotationshastigheten ger utslag för fart- och distansmätning.
Slör		Segling med vind snett akterifrån.
Smult vatten		Lungt vatten utan större vågor.
SOS		Internationell nödsignal inom morsetelegrafi. ... --- ...
Spant		Balk i fartygsstomme som går parallellt i bågform tvärskepps från köl till reling.
Spinnaker		Ett stort ballongliknande segel för segling med vinden akterifrån.
Spinnakerbom		Bom som håller ut en spinnaker vid segling med vinden akterifrån.
Splits		Hopflätning av ändar av tågvirke t.ex. för att förlänga en lina eller för att göra en ögla.
Sprayhood		Stänkskydd över nedgång.
Spri		Spira för sprisegel.
Spring		Förtöjningslina som förhindrar att båten förflyttar sig framåt eller bakåt. Förspringet går från aktern och föröver. Akterspringet går från fören och akteröver.
Sprisegel		Fyrsidigt snedsegel som hålls utsträckt med en diagonal spira.
Spridare		Stag fästa på masten för att sprida ut vantstag.
Språng		Däckslinjens höjning för- och akteröver.
Spygatt		Avlopp i däck / durk.
Stag		(Stål)-lina i rigg som stöttar masten i längsled.
Stagvända		Att vända med en segelbåt mot vinden.
Sticka ut		Ge ut på ett tåg.
Sticka på		Göra fast ett tåg vid ett föremål, t.ex. en flagga eller en rundhult.
Storsegel		Segel på stormasten.
Svanhals		Benämning på luftrör som från tank eller annat utrymme leds genom däck och kröks så att regn och stänkvatten inte skall komma in.
Styrbord		Höger sida då man står vänd mot fören. GRÖN lanterna. Styrbords historia
Styrfart		Den minsta fart ett fartyg behöver för att lyda roder.
Styvhala		Att hala in på ett slackt tåg tills det blir sträckt.
Stå		Innebär att omedelbart avbryta en verksamhet. T.ex. "Stå vid vinschen".
Stå på		Att fortsätta med samma kurs och fart.
Stäv		För eller akterända på en båt/fartyg.
Stävräck		Pulpit.
Svaj		Ett fartyg som ligger förtöjt vid boj eller ligger till ankars utan förtöjning vid land så att det kan svänga fritt efter vinden.
Svinrygg		Sjömansknop.
Sätta av		Att skjuta ut båten i samband med avgång från kaj från fartygets sida med hjälp av båtshakar eller liknande.

Tillbaka

---

T

T		Signalbokstaven T betyder "Håll undan för mig. Jag håller på med partrålning". Bild.
Tackling		Äldre benämning på ett fartygs hela rigg men vanligen avseende endast den stående och löpande riggen, icke master och rundhult.
Tagling		Att med garn linda änden av ett tåg så att det inte fransar sig.
Tajt		Uppsträckt, styvhalat.
Talja		Hissanordning bestående av block och ett tåg.
Tamp		Yttersta änden av ett tåg, kätting eller dyligt.
Tavla		Fast sjömärke.
Terrester navigation		Navigering som bygger på observationer på föremål i land, genom lodning eller radiopejling.
Tidkula		I äldre tider förekommande anordning som bestod av en stor svart kula som hissades i topp på en mast som var placerad på land, vid ett bestämt klockslag, vanligen klockan tolv Greenwich medeltid, lät man kulan falla och då passade man på att kontrollera fartygets kronometrar, numera får man rätt tid per radio.
Timmerman		Yrkesman ombord vars arbetsuppgifter består i tillsyn av olika anläggningar ombord, ex. vis livbåtar, ankare, däck, lastrumsluckor o.s.v.
Tir		Skåran mellan kardelerna i ett tågvirke.
Tira		Med garn av passande storlek fylla ut tirarna för att därigenom få en jämn yta.
Tira tampen		I örlogsflottan ett uttryck för att gå före i ex. vis en matkö, det hette att man tirande tampen.
Tjocka		Dimma.
Toft		Tvär mellan sidorna i en roddbåt inplacerad bänk avsedd för roddare.
Topptecken		Förekommer i toppen av ett sjömärke och har olika utseende.
Toftvägare		Den planka en toft vilar på.
Trall		Gallerverk oftast i trä, som i större fartyg användes över lucköppningar för att medgiva ventilation, trall förekommer även på andra ställen ombord ex. vis i tvättrum, större segelfartyg hade förr i tiden ofta trall på halvdäcket och dessa var oftast tillverkade av ädlaste träslag.
Transportör		En kombinerad gradskiva och kursutläggare som används vid navigering.
Trapets		Anordning i kappseglingsbåtar i vilken seglaren/gasten kan stå med kroppen utanför båten för att motverka båtens krängning.
Trimplan		Hydralska plattor som sitter i aktern underkant på motorbåtar och är justerbara så att båten snabbare kan komma upp i planingsläge.
Tross		Tågvirke tillverkat på visst sätt, trosslaget.
Trossdäck		I örlogsfartyg det understa genomgående däcket, här finns bl.a. förläggningsplatser för besättningen.
Tränsa		Metod att med en lina beslå ett storsegel till dess rundhult.
Tvärgattad		En båt som har akterspegel.
Tvärs		Riktning vinkelrätt mot långskeppslinjen på ett fartyg, ex. vis tvärs ut om babord.
Tågvirke		Alla sorters rep, linor etc. som är grövre än snören och sammantvinnade av olika fibrer.
Törn		1) Ta törn= Bära av. 2)Lägga en törn= Lägga ett varv av ett tåg kring t.ex en pollare 3)Styrtörn, vakttörn= Den tid man ska stå till rors resp. ha vakten. 4)Törna ut= Stiga upp. 5)Törna till= Gå i arbete eller ta emot vakt.

Tillbaka

---

U

U		Signalbokstaven U betyder "Ni stävar mot fara". Bild.
Underlik		Den undre kanten på ett segel.
Underriggad		En segelbåt då den har mindre segelyta än som motsvaras av dess stabilitet.
Under segel		På väg med satta segel.
Upp och ned		Uttryck som användes vid lättning av ett ankare och innebär att ankarkättingen i det närmaste hänger lodrätt under klyset och snart är lätt, och därmed även ankaret.
Utlöpa		Sägs ett fartyg göra nära det lämnar hamn eller redd och går till sjöss.
Utombordare		Motor som hängs på en båts aktern.
Utprickning		System bestående av sjömärken såsom bojar och prickar.
Utriggare		Ställning för årtullar utanför relingen på kapproddbåtar.

Tillbaka

---

V

V		Signalbokstaven V betyder "Jag begär hjälp". Bild.
Vaka		En båt vakar väl, om den går mjukt och lätt i sjön och ej tar vatten över sig.
Vakt		På fartyg är dygnet indelat i sex vakter om fyra timmar. Dessa är Hundvakten (00-04), Dagvakten (04-08), Förmiddagsvakten (08-12), Middagsvakten (12-16), Plattvakterna (1:a 16-18, 2:a 18-20) och Första vakten (20-24).
Vant		(Stål)-lina i rigg som stöttar masten i sidled.
Vantskruv		Spännskruv, bestående av en höger och en vänstergängad skruv i en gemensam gängad skruvhylsa.
Vantspridare		Liten tvärslå som håller ut vanten från masten och på så sätt gör masten stadigare.
Vaterbom		Utfällbar bom från fartygssidan att förtöja fallrepsbåtar vid.
Vedettbåt		Mindre örlogsfartyg, patrullbåt.
Vimpel		Långsmal flagga som slutar i en spets.
Vindflöjel		Vindriktningsvisare.
Vindkantring		Plötslig ändring av vindriktningen.
Vindöga		Den punkt varifrån vinden kommer.
Vinsch		Drag eller hissanordning med en vals på vilken en lina eller kätting vindas upp.
Vricka		Driva en (rodd)-båt med en åra i aktern.
Vågbrytare		Anläggning vid hamninlopp som skyddar mot vågor.
Vågdal		Den lägsta punkten mellan två vågor.
Vågtopp		Den högsta punkten på en våg.

Tillbaka

---

W

W

Signalbokstaven W betyder "Jag begär läkarhjälp". Bild.

Tillbaka

---

X

X

Signalbokstaven X betyder "Upphör med det ni håller på med (eller har för avsikt att göra), och ge akt på mina signaler". Bild.

Tillbaka

---

Y

Y		Signalbokstaven Y betyder "Jag draggar". Bild.
Yawl		Tvåmastad segelbåt med mesanmasten akter om roderstocken.

Tillbaka

---

Z

Z

Signalbokstaven Z betyder "Jag begär en bogserbåt" eller när den används av fiskefartyg, betyder den "Jag lägger ut redskapen". Bild.

Tillbaka

---

Å

Ångfartyg		Fartyg som drivs med ånga.
Åra		Redskap att ro, paddla eller vricka med.
Årklyka		En typ av årtull.
Årtull		Stöd för en åra vid relingen.
Åtta		Stoppknop som förhindrar att skoten skall glida ur skotledarna.

Tillbaka

---

Ä

Tillbaka

---

Ö

Örlogsbas		Bas som örlogsfartyg utgår från och återvänder till vid krigsoperationer.
Örlogsflagga		Flagga på krigsmaktens fartyg och byggnader.
Örlogsflotta		Krigsflotta.
Överfart		Att fara över vatten.
Överhandsknop		En enkel knop.
Överhalning		Kraftig krängning.
Överisning		Nedisning av fartyg.

Tillbaka

---