Det finns massor av ORD som används ute till sjöss. Hjälp mig med att fylla på ORDLISTAN genom att
fylla i formuläret du hittar om du klickar här:
webmaster@rutebatklubb.com
Tack för hjälpen till: Arne Ljungdahl, Susanne Johnson, Bo Belfrage och Inga-Lill Cliffoord
| A |
|
Signalbokstaven A betyder "Jag har dykare nere. Håll väl undan och gå med
sakta fart." Bild. |
| Air Draught |
|
Höjden av fartygets högsta punkt över vattenlinjen. |
| Akter |
|
Bakre delen på en båt. |
| Akterlik |
|
Bakre kanten på ett segel. Går från fallhornet till skothornet. |
| Akterpik |
|
Utrymme i aktern. |
| Akterruff |
|
Utrymme längst bak i båten. |
| Akterseglad |
|
Person som blev kvar i hamn efter båtens avgång. |
| Akterskepp |
|
Den del av en båt/fartyg som är akter om dess bredaste del. |
| Aktersnurra |
|
Annat namn för utombordsmotor. |
| Akterspegel |
|
Platt parti längst akter ut på en båt. |
| Akterstag |
|
(Stål)-lina placerad i aktern som stöttar masten på segelbåtar. |
| Alhidad |
|
1. Rörlig arm på en sextant. 2. Vridbar arm på en pejlskiva. |
| AMVER |
|
Automatic Mutual Vessel Rescue System. Amerikansk central som bl.a. ger besked om nödställt
fartygs position samt vilka andra fartyg i närheten som kan assistera. |
| Angöra |
|
Att närma sig landet så att man kan med ledning därav bestämma var man befinner sig, eller som det
kallas på sjömansspråket "få landkänning". Angöring behöver således ej innefatta
något uppehåll vid det ställe som man tager känning av, man kan t.ex. göra an ett fyrskepp
och segla förbi det. |
| Angörningsfyr |
|
Ljusstark fyr långt ut i kustbandet som ger sjöfarten ledning då
det närmar sig från öppna sjön och tänker ex.vis angöra en hamn
eller följa kusten. |
| Ankare |
|
Redskap som sänks ner till botten och håller ett fartyg/båt på plats. |
| Ankare draggar |
|
Ankare som oavsiktligt förfkyttas över botten så att fartyget ej längre ligger still. |
| Ankaret oklart |
|
Ankare som fastnat i ett hinder. |
| Ankardävert |
|
Lyftanordning för ankaret. |
| Ankargrund |
|
Plats där man kan ankra. |
| Ankarklys |
|
Öppning i bordsläggningen där ankarkättingen löper ut och ned i vattnet. |
| Ankarlina |
|
Lina mellan ankare och båt. |
| Ankarspel |
|
Mekanisk anordning med vilken ett ankare fälls eller lyfts. |
| Ankarstek |
|
Speciell knop som fäster ankartåget till ankaret. |
| Ankarstock |
|
Tvärstycke på ett ankares övre del. |
| Ankra |
|
Kasta ankar. |
| Anlöpa |
|
Gå in i (en hamn). |
| Ansätta |
|
Att styva upp fartygets stående gods, vant, stag m.m. med ansättningsskruvar eller taljor. |
| Apa |
|
Benämning på ett gaffelsegel. |
| Astronomisk navigering |
|
Positionbestämning och navigering med hjälp av himlakroppar. |
| Autopilot |
|
Manövreringshjälpmedel. Anordning för automatisk styrning av fartyg. |
| Avdrift |
|
En båts oberäknade kursavvikelse på grund av vind eller ström. |
| Avgrund |
|
Bråddjup, bottenlös klyfta. |
| Avhåll |
|
Några öglor lagda runt en pollare eller ett spel för att minska belastningen vid firning. |
| Avlöpa |
|
Då ett fartyg glider ner i vattnet från sin bädd på land (stapelavlöpning). |
| Avrusta |
|
Att avrigga ett fartyg samt vidtaga åtgärder för att skydda/förrådsställa materielen i land. Segelbåtar och andra mindre fartyg avrustas i regel varje höst. |
| Avsätta |
|
Att i sjökortet utmärka fartygets ställe. |
| Axelgenerator |
|
Generator som drivs av huvudmaskinens axel. |
| B |
|
Signalbokstaven B betyder "Jag lastar eller lossar eller transporterar farligt gods." Bild. |
| Babord |
|
Vänster sida då man står vänd mot fören. RÖD
lanterna. Babords historia |
| Babölingar |
|
Äldre uttryck för de av besättningen som tillhörde babords vakt. |
| Back |
|
När man får vinden in i seglet från fel sida. |
| Backslag |
|
Anordning med vilken rotationsriktningen hos t.ex. en propeller
kan ställas om till gång i motsatt riktning. |
| Baksjö |
|
Havsvåg som vänder vid land och går ut igen. |
| Bakvatten |
|
Stillastående eller bakåtströmmande vatten. |
| Ballast |
|
Med B menas vatten eller annat som tynger ned fartyget men som inte är betalande last. När ett
fartyg går i B går det utan betalande last men ev. med vatten intaget i ballasttankar för att
fartyget skall få bättre stabilitet och/eller gå tyngre i sjön för att kompensera ogynsamma
väderförhållanden. |
| Bank |
|
En båts oberäknade kursavvikelse på grund av vind eller strömUpphöjning av sjöbotten
till en platå, där vattendjupet oftast är ringa . |
| Bardun |
|
Stag som stöttar en fartygs mast i sidled. |
| Bark |
|
Segelfartyg med tre till fem master med råsegel på alla utom den aktersta. |
| Barkass |
|
Kraftig båt som medförs ombord på ett större fartyg. |
| Barlast (Ballast) |
|
Last i bl.a. fartyg för stabilitetens skull. |
| Barometer |
|
Instrument som visar lufttrycket. |
| Batyskaf |
|
Undervattensfartyg som kan gå ned till de största kända djupen. |
| Bedarra |
|
Hård vind eller storm som avtar i styrka. |
| Befrakta |
|
Hyra (fartyg) för frakt. |
| Beknip |
|
Då ett tåg är fastklämd mellan två föremål så att det ej utan vidare kan lossas. |
| Belägga |
|
Att göra fast ett tåg runt ett knap, pollare så att det lätt kan lossas. |
| Bensel |
|
Att med garn naja ihop två tåg så att de ej kan löpa. |
| Beslå |
|
Rulla samman ett segel efter det att det bärgats och fastgöra det till bom, mast eller rå. |
| Bestick |
|
Hjälpmedel vid navigering, te.x. passare, transportör och linjal. |
| Bestickföring |
|
Innebär att man kontinuerligt fastställer sin navigering med hjälp av ytobservationer och beräknar ny/fortsatt kurs, samt för in denna i sjökortet. |
| Bidevind |
|
Vid segling när man styr så nära vindögat utan att tappa fart. |
| Binge |
|
Säng ombord. |
| Bleke |
|
Havet ligger stilla utan att den minsta krusning syns på vattenytan. |
| Blinda |
|
Råsegel på bogsprötet på äldre fartyg. |
| Blixtfyr |
|
Fyr som visar blixtsken. |
| Block |
|
Trissa i en hållare som används för att lasta av tyngden vid t.ex skotning
av segel. |
| Blänkfyr |
|
Fyr som visar blänksken. |
| Blöja (Hängsele) |
|
Sele försedd med krog som används av gasten på segelbåtar med trapets. |
| Bog |
|
Den främre buktande delen av ett fartygs sida. |
| Boga av (avboga) |
|
Då man flyttar ut ankaret från fartyget färdigt för användning. |
| Bogpropeller |
|
Tvärgående propellrar placerade i fartygets bog som hjälpmedel
vid förtöjning och utläggning från kaj. |
| Bogspröt |
|
Ett för gott fastsatt rundhult i fören på ett segelfartyg. |
| Boj |
|
Flytande sjömärke eller förtöjningsanordning. |
| Bolin |
|
Ett tåg som användes för att dra fram lovarts lik på ett råsegel när man
ligger på kryss, så att vinden faller in i seglet. Att segla för "lösa boliner" innebär att man har så öppen vind att bolinerna inte behöver
sättas an. |
| Boliner |
|
Tåg i råsegel, att likställas med skot. Lossades när vinden ligger på
låringen eller tvärs. |
| Bom |
|
Stång där man fäst underliket på ett segel. |
| Bomnedhalare (Kick) |
|
Justerbar lina mellan underdelen på masten och bommens undersida.
Till för att förhindra att bommen lyfter sig när seglet påverkas av vinden. |
| Bonett |
|
Extrasegel som användes i gynsamt väder. |
| Bordläggning |
|
Ytan som skiljer insidan av båten från vattnet på utsidan. |
| Bordvarts |
|
Nära relingen. |
| Bottenrev |
|
Det sista revet som kan tas in när seglet revas. Nästa steg blir att bärga seglet. |
| Brass |
|
Medelstort råtacklat tvåmastat segelfartyg. |
| Brassa |
|
Termen används i olika sammanhang i betydelsen vrida t.ex. brassa klockan som innebär att
klockan ställs om för annan tidszon och brassa luftrör som innebär att ventilationsrören vrids för
att luften lättare skall komma till eller tvärtom. |
| Brigg |
|
Tåg med vilken en rå på ett segelfartyg kan manövreras. Motsvarar
skot på modernare båtar. |
| Bris |
|
Vind av måttlig styrka. Man skiljer på, laber eller lätt, måttlig, frisk, styv och hård bris. |
| Brygga |
|
Plats där båtar kan lägga till. |
| Bräcka |
|
Segel skotas i lovart för att för eller akter skall falla undan vinden. |
| Bränning |
|
Grund som ligger relativt nära vattenytan där vågorna bryter mot grundet. |
| Buk |
|
Kurvan från masten till akterliket. |
| Bulb |
|
Lökformig knöl sittandes i fören under vattenlinjen på stora fartyg. |
| Burka |
|
Se hänga. |
| Burkband |
|
Se hängband. |
| Båk |
|
Stort sjömärke. |
| Båtshake |
|
Stång med hake och spets som kan användas för att få tag på någonting liggandes i vattnet
eller på t.ex. en brygga. |
| Båtsmansstol |
|
En bräda monterad vid rep och avsedd som sittplats för person som skall arbeta i rigg eller på
annat svåråtkomligt ställe. |
| Bältet |
|
Den del av fartygets yttersida som ligger i eller i nära anslutning till vattennivån. |
| Bändsel |
|
Smäcker lina eller garn som surras i hårt åtdragna varv runt två grövre linor eller två delar
av samma lina för att förena dem med varandra. |
| Bänka |
|
Att i sjökortet mäta distansen till en bestämd plats. |
| Bändsling |
|
Permanent gjord surrning. |
| Bära av |
|
Att skjuta ut båten så att den går fri från ett hinder, t.ex. en brygga, eller hinda den
från att stöta emot te.x. en kaj. |
| Bärga |
|
Då man hjälper en annan båt som hamnat i sjönöd. |
| Bärga segel |
|
Innebär att man tar ner ett segel till däck eller gör fast det till sitt rundhult. |
| Bäring |
|
Riktning. |
| F |
|
Signalbokstaven F betyder "Jag är havererad. Sätt er i förbindelse med mig". Bild. |
| Fall |
|
Lina att hissa upp seglen med. |
| Falla |
|
Att styra undan från vinden. |
| Fallgirig |
|
När ett fartyg måste stöttas med rodret mot vinden för att inte falla av. |
| Fallhorn |
|
Toppen på storseglet där fallet fästes. |
| Fallrep |
|
En trappa som fälls ner längst ett fartyg sida och göra att folk kan komma till och från
fartyget i små båtar. |
| Famn |
|
Längdmått. 1 Famn = 6 foot = 1,8288 meter. |
| Farled |
|
Navigerbar Segelled av farvatten. |
| Farvatten |
|
Vattenväg. |
| Fender |
|
Kudde e.d som skydd för båt/fartygs sida. |
| Fingerling |
|
Benämningen på rodertappen varmed rodret rörligt fästes till en
rodermalja. |
| Fira |
|
Att kontrollerat ge efter på ett tåg så att firningen när som helst kan stoppas. Fira är motsattsen
till hala. |
| Flaggspel |
|
Flaggstång i aktern på fartyg. |
| Flaggning över topp |
|
Det som felaktigt brukar kallas "flaggspel". Flaggning från gösen via masterna
till flaggspelet enligt ordning som rekomenderas i International Code of Signals. |
| Flaggning, liten |
|
Nationsflaggor i masttopparna utöver gösen i fören och flagglandets
flagg i aktern. |
| Flaggställ |
|
Fullständig uppsättning av de flaggor och vimplar som ingå i den internationella signalboken.. |
| Flott |
|
När en båt flyter och inte längre står på grund. |
| Fluschdäckad |
|
Båt som saknar överbyggnader på däcket. |
| Fly |
|
Den spadliknande avslutningen på ett ankares armar. |
| Flygande |
|
Sägs ett segel vara, som sätts från däck och vid bärgning tas helt in och alltså är löst från stående tackling. |
| Fläck |
|
Målat sjömärke. |
| Fock |
|
Segel för om masten. |
| Fockedrevsudd |
|
Tampen till skeppsklockan gjord av olika knop-kombinationer. Berättelse. |
| Fribord |
|
Båtens lägsta höjd över vattenytan. |
| Frihult |
|
En slags fender av timmerbitar eller bildäck. Kan vara permanent till skillnad från fendrar |
| Frimärke |
|
Linje som visar klart för grund. |
| Frälsarkrans |
|
Livboj av cirkulär typ. |
| Fullriggare |
|
Segelfartyg med minst tre master och råsegel
på alla. |
| Fyr |
|
Ett sjömärke som nattetid vägleder sjöfarten medelst ljussignaler. Placerade vid strandkanten eller på grunt vatten. |
| Fånglina |
|
Tåg varmed båt förtöjs. |
| FÖG |
|
Fart över grund. |
| För |
|
Främre delen på en båt/fartyg. |
| Fördevind |
|
Akterlig vind. |
| För om masten |
|
Se "segla för om masten". |
| Förfånga |
|
Att avlösa vakter och poster. |
| Förhala |
|
Med hjälp av trossar flytta undan ett fartyg från en förtöjningsplats till en annan. |
| Förlig |
|
Belägen i fören på en båt/fartyg. |
| Förlik |
|
Främre delen av ett segel. |
| Förlisa |
|
Gå under, gå i kvav. |
| Förpik |
|
Utrymme längst förut i en båt. |
| Förstag |
|
(Stål)-lina placerad i fören som stöttar masten på segelbåtar. |
| Förstäv |
|
Främsta delen av fartygsskrovet. |
| Förtamp |
|
Förtöjningstross från fören och föröver. |
| Förtöja |
|
Göra fast båt/fartyg vid kaj/brygga. |
| Förtöjningsboj |
|
Flytkropp som är förankrad på botten vid kajplats där förtöjd båtens
för eller akter sätts fast för att förhindra att båten
driver vid förtöjning. |
| Förut |
|
I fören eller förens riktning. |
| H |
|
Signalbokstaven H betyder "Jag har lots ombord". Bild. |
| Hacket |
|
Relingsbeklädnaden längst akterut. |
| Hajning |
|
Sjöhävning, som ej bryter, vid strand eller inne i hamn. |
| Hala |
|
Att medelst tåg eller talja hissa upp ett föremål.
Hala är motsattsen till fira. |
| Hala in |
|
Att hala ytterligare på ett redan styvt tåg. |
| Hala ned |
|
De flesta föremålen halas när de skall upp och firas när det ska ner, utom
flaggan som hissas på morgonen och halas (ner) på kvällen. |
| Halgatt, Halkip |
|
Beslag, genom vilka man leder tåg eller wire, t.ex. förtöjningstrossar. |
| Halvslag |
|
En knop. |
| Halvvind |
|
Vind som kommer in tvärs om babord eller styrbord. |
| Hamn |
|
Plats där fartyg kan ankra eller förtöja och erhålla ett rimligt skydd mot vind och sjö. |
| Hamnfyr |
|
Oftast av enklare slag avsedd att ge sjöfarten lokal ledning in och ut ur hamn. |
| Hamnroder |
|
Innebär att ha uppgiften att styra fartyget vid ankomst och avgång från hamn. |
| Hanfot |
|
Tåg, vars båda ändar är fasta och i vars bukt man anbringar den dragande kraften. Pikfallet brukar vara fästat i gaffeln med hanfot. |
| Hiva |
|
Används i betydelsen att kasta något överbord. |
| Hissa |
|
Att lyfta något med hjälp av tåg, eller talja. |
| Hjärtstock |
|
Axeln till vilket roderbladet är fäst. |
| Horn |
|
Seglets hörn. |
| Hugga |
|
1) Att hugga en hake är att fästa den i någonting t.ex. en ring eller bult. 2) En båt hugger
när den upprepade gånger stöter emot sjöbotten, kaj eller annan båt. |
| Hyssing |
|
Grovt tjärat snöre som användes till bänslingar. |
| Hytt |
|
Sjömannens bostad ombord. |
| Hålla an |
|
Att hålla fast någonting och avvakta eller bara avvakta. |
| Hålla emot |
|
Att bromsa en rörelse. |
| Hålla kurs |
|
Att styra åt ett och samma håll utan onödiga girar. |
| Hålla ned mot |
|
Styra mot ett visst föremål, t.ex. en fyr. |
| Hålla undan |
|
Att väja. Motsatsen är kära. |
| Häck |
|
Samma som akter. |
| Häckankare |
|
Ankare som fälls från akterstäven. |
| Häckvåg |
|
Våg som uppstår vid akterstäven då båten gör fart genom vattnet. |
| Hänga |
|
Att med kroppens tyngd hänga utanför relingen för att
räta upp båtens krängning. |
| Hängband |
|
Band fästa i segelbåtens durk som man sticker in fötterna
under när man måste hänga ner båten när den kränger vid segling. |
| Hängsele (Blöja) |
|
Sele försedd med krog som används av gasten på segelbåtar med trapets. |
| K |
|
Signalbokstaven K betyder "Jag önskar upprätta förbindelse med er". Bild. |
| Kaj |
|
Plats där båtar/fartg kan lägga till. |
| Kantra |
|
1) En båt kantrar då den pressas omkull av vind, sjö eller förskjuten last. 2) Vinden sägs
kantra då den hastigt ändrar riktning. |
| Kapp |
|
Skyddande mindre överbyggnad över lejdare som leder ned under däck. |
| Kappsejsa |
|
Kantra, själpa, gå omkull. |
| Karbinhake |
|
En slags krog som är stängd med en fjäder. |
| Kardansk upphängning |
|
En anordning så att t.ex. en kompass är horisontell även om fartyget rullar och stampar. |
| Kardinalmärken |
|
Utmärker sjöfartshinder. Det finns nord-, syd-, väst- och ostmärken som står norr, söder,
väster och öster om hindret. Kardinalmärkena är mönstrade i svart och gult. Se även Lateralmärken. |
| Kardinalsträck |
|
De fyta huvudstrecken på kompassen. |
| Kastblock |
|
Speciellt block som är öppet på ena sidan. |
| Kastlina |
|
Lina med tyngd i ena änden som används för att kasta i land tampen till kajen. |
| Kick (Bomnedhalare) |
|
Justerbar lina mellan underdelen på masten och bommens undersida. Till för att förhindra att
bommen lyfter sig när seglet påverkas av vinden. |
| Kink |
|
En ögla som bildas på tågvirke då det skjuts upp slarvigt. |
| Klarsiktsruta |
|
Bryggans roterande glas, drivet av en liten motor. |
| Klinkbyggd |
|
Fartygsskrov som byggts så att varje planka täcker en bit av plankan nedanför. |
| Klippfyr |
|
Fyr som visar klippsken. |
| Klockboj |
|
Boj försedd med klocka. |
| Klys |
|
Ett hål genom ett fartygs bordläggning för genomföring av
tåg eler kätting till förtöjning eller ankring. |
| Klyvare |
|
Trekantigt försegel. |
| Klyvarbom |
|
Ett löstagbart rundhult. |
| Knap |
|
Avlångt beslag för fastgöring av tågändar på båtar, flagglinor etc. |
| Knop |
|
Hastighet till sjöss. Eller (Sjömans)-knut. |
| Knopa |
|
Förse med eller slå knop. |
| Kompass |
|
Instrument som anger riktning med hjälp av en magnetnål på en graderad skiva. |
| Kompasshus |
|
Hölje som kompassen är upphängd i. |
| Kompassros |
|
Graderad skiva som anger kursen på en kompass. |
| Kovändning |
|
Att slå med båten 360o vid läns. Säkrare metod att byta sida på storseglet vid hårt väder. |
| Krabb sjö |
|
Kort, ganska hög och toppig sjö. |
| Kranbalk |
|
Grov träbalk utskjutande från vardera bogen i ca. 45 grader på äldre segelfartyg. Kranbalkarna användes för att lyfta ankarna, som stuvades på backen. |
| Kranbalksvis |
|
Anger riktningen från ett fartyg mitt emellan föröver och tvärs och som användes av utkiken för att varsko om eventuellt siktat fartyg eller föremål. |
| Kryssa |
|
Man kryssar genom att göra slag mot vinden. |
| Krysshult |
|
Anordning i stil med pollare eller knap, avsedd för beläggning av grövre
tågvirke. |
| Kränga |
|
Lägga sig på sidan. |
| Kuling |
|
Hård vind (ca 14-21 m/sek). |
| Kummel |
|
Sjömärke i form av en hög med stenar |
| Kurs |
|
Färdriktningen. |
| Kust |
|
Ett lands gräns mot havet. |
| Kustband |
|
Ett lands kust. |
| Kvadrat |
|
Mycket gammalt navigationsinstrument som i början tillverkades av trä sedermera av metall. |
| Kvass |
|
Fiskebåt med sump (för förvaring och transport av levande fisk). |
| Kvast |
|
Märke ute i en farled |
| Kära |
|
Hålla tätt intill t.ex. en udde. |
| Kättingstoppare |
|
(Kallas även Björn) Anordning för att låsa ankarkätting så att inte ofrivillig ankring sker. Bild. |
| Köl |
|
Bottenstomme på båt/fartyg. |
| Kölsvin |
|
Mellanrum mellan bottenstommen och durken på båt/fartyg. |
| L |
|
Signalbokstaven L betyder "Stoppa farten ögonblickligen". Bild. |
| Lanternor |
|
Lykta eller ljus på båt/fartyg. |
| Lateralmärken |
|
Utmärker utkanterna av en farled. Det finns babordsmärken och styrbordsmärken.
Babordsmärken är röda och har platt topp. Styrbordsmärken
är gröna och har spetsig topp. Se även kardinalmärken. |
| Latinsegel |
|
Trekantigt segel, fäst vid en lång, sneställd rå.
Förr använt på segelbåtar/fartg i Medelhavet. |
| Latitud |
|
Breddgrad. Den tänkta vinkeln mellan en linje från jordens medelpunkt till en given punkt
på dess yta och ekvatorplanet. Ett sätt att ange avståndet till ekvatorn. |
| Lattor |
|
Ribba som sticks in och stagar upp akterliket på ett segel. |
| Lejdare |
|
Trappa ombord på båt/fartyg.. |
| Leva |
|
Ett segel lever, så det fladdrar i vinden. |
| Levang |
|
1) En till skrovet fäst stång längst vilket ett skot eller hals kan löpa från sida till sida.
Storskotets nedre ända är som regel fäst i en levang. 2) Kvast som man sopar däcket med. |
| Ledfyr |
|
Mindre fyr som ger ljussignaler med uppgift att vägleda sjöfarten i inlopp, skärgårdsfarleder,
hamnar och dyligt. |
| Lik |
|
Tåg med vilket segel eller flagga är kantad. |
| Liklina |
|
Stark lina som kan löpa i akterliket för att stadga upp bakkanten. |
| Linjedop |
|
Enligt gammal tradition skall den som för första gången passerar ekvatorn döpas av kung Neptun. |
| Litsa |
|
Med lina fästa ett segel vid mast, bom eller gaffel. |
| Ljudboj |
|
En med ljudanordning försedd boj. |
| Ljusboj |
|
Med fyrljus försedd boj som är avsedd att vägleda sjöfarten såäl vid dagsljus som mörker. |
| Lod |
|
Anordning för att mäta vattendjup. |
| Logg |
|
Instrument som mäter en båt/fartygs hastighet i knop. |
| Loggbok |
|
Skeppsdagbok, journal på en båt/fartyg. |
| Lots |
|
Navigeringskunnig person, vars yrke är att på anmodan biträda med vägledning av fartyg inom
ett begränsat farvattensområde, i Sverige tillhöra de flesta Lotsverket och är statligt
anställda. |
| Longitud |
|
Geografisk längd, avstånd i grader från en viss meridian. |
| Loran |
|
Äldre system för positionbestämning med hjälp av radiovågor. |
| Lova |
|
Vända en båt med förstäven mot vinden. |
| Lovart |
|
Vindsidan. |
| Lovgirig |
|
När ett fartyg måste stöttas med rodret från vinden för att inte lova upp mot vinden. |
| Luckesegel |
|
Presenningstält som i hamn sattes över lastluckorna för att skydda lasten. |
| Långskepps |
|
Saker som ligger med ena ändan föröver och andra ändan akteröver. |
| Låringsvis |
|
45° på var sida om båten rätt akterut. |
| Låt gå |
|
Att släppa någonting. T.ex. "Låt ankaret gå". |
| Lä |
|
Vindskyddad sida. |
| Läns |
|
Segling i vindens riktining. |
| Länsa |
|
Segla med vinden in akter ifrån eller avlägsna slagvatten. |
| Länspump |
|
Pump att tömma båten på vatten som kommit in. |
| Lätta |
|
1) Att lyfta något, t.ex. lätta ankar. 2) Att lätta på rodret innebär att man minskar rodervinkeln. |
| Löddror |
|
Skodda hål eller öljetter i hornen. |
| R |
|
Signalbokstaven R har ingen betydelse. Bild. |
| Radar |
|
Metod att med korta radiosignaler upptäcka föremål och bestämma riktning och avstånd till dem. |
| Rappa ur |
|
Ett skot kan rappa ur ett block, dvs löpa ut ur blocket. |
| Rapporteringspunkt |
|
Ett sjömärke eller plats där åligger ett fartyg att avge rapport för att anmäla sitt läge. |
| Redd |
|
Ankarplats utanför hamn. |
| Reling |
|
Övre kanten på en båt/fartygs sida. |
| Remmare |
|
Större utsatt flytande sjömärke i öppet farvatten. |
| Rev |
|
1) I regel långsträckt uppgrundning av havsbotten. 2) Del av ett segel
varmed dess yta kan minskas. |
| Reva |
|
Minska segelytan. |
| Rigg |
|
Alla de anordningar ovan däck som används för att sätta segel på en båt, även inklusive själva
seglen. |
| Roder |
|
Styranordning. |
| Rorkult |
|
Förlängningen ovan däck som är i förbindelse med roderstocken som man vrider rodret med. |
| Roderkvadrant |
|
Anordning för överföring av styrkraften till rodret. |
| Rodermalja |
|
Roderbeslag. |
| Roderstock |
|
Förlängningen mellan rodret och rorkult. |
| Rodertapp |
|
Fingerling. |
| Rorgängare, Rorsman |
|
Den som styr fartyget när autopiloten inte är inkopplad, Se även hamnroder. |
| Ruff |
|
Uppbyggnad över öppning i däcket på mindre farkoster, särskilt på segelbåtar. |
| Rullning |
|
Ett fartygs rörelse i tvärskeppsriktningen ( sidled). |
| Rum sjö |
|
Öppet vatten. |
| Rundhult |
|
Gemensam benämning på rår, bommar, gafflar m.m som användes i rigg
eller för andra ändamål ombord. |
| Rundtörn |
|
Ett var runt en pollare. |
| Rymma |
|
Vinden sägs rymma då den drar sig så att den kommer mer akter ifrån. Motsattsen kallas skralna. |
| Rå |
|
En spira tvärs över en båts mast (bär upp fyrkantiga segel, råsegel). |
| Råbandsknop |
|
Ett slags dubbelknut. |
| Råsegel |
|
Rektangulärt segel underslaget till en rå. |
| Råseglare |
|
Ett fartyg som huvudsakligen har råsegel, t.ex. fullriggare, bark. |
| Räcka en ända |
|
Att sträcka ut och fatta en ända, innan den ska användas/halas av flera man. |
| Räddningsväst |
|
Flytplagg som håller en person vänd med överkroppen upp och med krage som håller huvudet
. Räddningsvästen brukar vara av självlysande material, försedd med reflexer och visselpipa. |
| Röjel |
|
Ett råsegel. |
| Röring |
|
Den ring som fanns på äldre ankare för att fästa ankartåget i. |
| Röringstek |
|
Knop, stek varmed ankartåget förr fästes till ankaret. |
| S |
|
Signalbokstaven S betyder "Min propeller arbetar för back". Bild. |
| Sacka |
|
Att med aktern före förflytta en båt akteröver längst fartygssidan. |
| Salning |
|
Anordning som uppbär en märs ombord i ett segelfartyg. |
| Salutdag |
|
Sådan allmän flagg och paraddag då salut skall avges. |
| Sambordsplanka |
|
Den i träfartyg närmast kölen sittande bordsläggningsplankan. |
| Sampan |
|
Liten typisk båt som förekommer i Japanska och Kinesiska farvatten. |
| Samsa |
|
Rätta till. |
| Sarg |
|
Skyddskant kring sittbrunnen i små fartyg och båtar. |
| Saxa segel |
|
Görs vid platt läns, man har storseglet på ena sidan och
förseglet på den andra, vilket innebär en större dragande segelyta. |
| Schackel |
|
Bygel med inträdd eller inskruvad bult. Används för att koppla t.ex
block. |
| Segel |
|
Duk av olika material som fylls av vinden och driver båten framåt. |
| Segelduk |
|
Väv för segel. |
| Segelfri |
|
Högsta höjd för båt/fartyg under en bro. |
| Segelgarn |
|
Tråd att sy segel med. |
| Segelkapell |
|
Skydd tillverkat av tyg avsett för att skydda ett segel som är beslaget. |
| Segelkoj |
|
Rum ombord i fartyg eller båt och som användes till förvaring av segel m.m. |
| Segelled |
|
Trafikled till sjöss. |
| Segelmakare |
|
Tillverkare och reparatör av segel. |
| Segelmakeri |
|
Företag där tillverkning och lagning av segel sker. |
| Segelränna |
|
För fartyg avsedd passage genom eller vid sidan av t.ex. en minering. |
| Segelställ |
|
En uppsättning segel till en båt. |
| Segelsättning |
|
Att hissa segel. |
| Segelsömmare |
|
Segelmakare. |
| Segelsömmarhandske |
|
Segelhandske som skyddade handen mot skador vid arbete med att sy eller reparera segel, finns även en s.k.
likhandske som användes speciellt vid arbete med seglets lik, därav namnet. |
| Seglarväst |
|
Flytplagg som håller en person flytande. Inte att förväxlas med räddningsväst. |
| Segla för om masten |
|
Att "segla för om masten" menas att ombord arbeta i manskapsbefattning (dvs inte i befälsbefattning).
Manskapet bodde i äldre fartyg i skansen som i allmänhet låg
förut i fartyget, dvs "för om masten". |
| Sejnfall |
|
Fall att hissa flaggor och signaler i. |
| Sejsa |
|
Att med bensel, klämma eller med bara händerna hålla ihop två
tåg så att de ej kan löpa. |
Sejsning |
|
Tillkapad längd av klenare tågvirke och avsedd för olika ändamål,
främst för beslagning av segel, oftast är sejsingen försedd med ett splitsat öga i ena ändan. |
| Sextant |
|
Navigationsinstrument för mätning av himlakroppars höjd över horisonten. |
| Shanty |
|
Ett slags sjömanssånger som förekom under segelfartygens tid, användes även under arbetet ex. vis vid
hivande av ankaret. |
| Signalställ |
|
Internationella signalflaggorna. |
| Sisal |
|
Fibrer från agaveplantan och som användes vid tillverkning av tågvirke. |
| Självläns |
|
Anordning i segelbåtar som gör att vattnet i sittbrunnen rinner ut av sig själv. |
| Sjöben |
|
Uttryck som anger förmåga att röra sig på ett fartygsdäck under
sjögång. |
| Sjöbris |
|
Vind som p.g.a. temperaturskillnaden mellan land och sjö vackra sommareftermiddagar blåser
från sjön in över land. |
| Sjöfartsbok |
|
Identitetshandling för en sjöman och tillika tjänstgöringsbok och som
utfäRdas av det sjömanshus där sjömannen är inskriven. |
| Sjöförhör |
|
Undersökning av svårare båt/fartygsolycka. |
| Sjöförklaring |
|
Fartygsbefälhavares redogörelse vid sjöförhör. |
| Sjögång |
|
(Kraftiga) vågrörelser, rullning. |
| Sjöhorisont |
|
Den cirkel på jordytan där himmel och hav syns mötas. |
| Sjöhävning |
|
(Kraftiga) vågrörelser, rullning. |
| Sjökapten |
|
Fartygsbefäl i handelsflottan med särskild utbildning. |
| Sjökista |
|
Sjömanskista, kista som sjömän förr i tiden använde
som koffert, en mindre typ av kista kallas sjöskrin förekommer fortfarande men i liten utsträckning. |
| Sjökort |
|
Karta för navigering till sjöss. |
| Sjölägenhet |
|
Möjlighet att fara eller transportera något till sjöss. |
| Sjöman |
|
Person som tjänstgör på båt/fartyg. |
| Sjömaning |
|
Gemensamt namn på allt arbete med tåg, vajer och rep. |
| Sjömansknop |
|
Annat namn för råbandsknop. |
| Sjömanspass |
|
Se sjöfartsbok. |
| Sjömil |
|
Avstånd på sjön (=1852 meter). Även äldre benämning, 7420 meter lång. |
| Sjömärke |
|
Märke som båt/fartyg kan navigera efter (utmärkt i
sjökortet), t.ex. fyr, båk,
boj, prick. |
| Sjörök |
|
Dimma till havs p.g.a. havsvattnets uppvärmning av kallare luft. |
| Sjösjuk |
|
Illamående på grund av båtens rullning. |
| Sjöskrin |
|
Mindre form av sjökista. |
| Sjösättning |
|
Att sätta ett fartyg i sjön. |
| Sjösäck |
|
Säck tillverkat av speciell segelduk och avsedd att förklär och andra tillhörigheter,
i örlogsflottan är den svartmålad och i den finns en vit säck avsedd för rena underkläder och
dyligt. |
| Sjövakt |
|
Förrättas när fartyg är till sjöss eller när vissa omständigheter så
kräver. |
| Sjövart |
|
Uttryck för riktning ut mot fritt vatten. |
| Sjövett |
|
Gott omdöme till sjöss. |
| Sjövägsregler |
|
Internationella trafikregler för sjöfarten. |
| Skaffa |
|
Inta måltid ombord. |
| Skalkning |
|
Vattentät tillslutning av ett fartygs lastluckor. |
| Skarndäck |
|
Den yttersta delen av däcket. |
| Skans |
|
Benämning på manskapets bostadsinredning. |
| Skeppare |
|
Titel för befälhavare på mindre fartyg. |
| Skepparpipa |
|
Speciellt konstruerad liten visselpipa som förr i tiden användes ombord i örlogsfartyg,
men numera förekommer i mindre utsträckning. |
| Skeppsankare |
|
Benämning på det äldre klassiska stockankaret. |
| Skeppsbröd, Skeppskex |
|
En hård brödsort som inte nämnvärt förändrades under förvaring,
och som därför lämpade sig ombord på segelfartyg. Torra och ganska smaklösa brödbitar
av utomordentlig styrka och hållfasthet. |
| Skifta roder |
|
Innebär att direkt lägga om rodret från styrbord till babord eller tvärtom och
ungefär lika mycket åt den nya sidan som det låg åt den andra. |
| Skivning |
|
När man lägger en tross i en mycket prydlig spiral på däck. |
| Skot |
|
Lina på segelbåtar som reglerar seglens inställning. |
| Skota |
|
Att med skotet dra hem på seglet. |
| Skothorn |
|
Ytterkant på segel där skotet fästes. |
| Skotledare |
|
Justerbara skenor monterade längst skrovets sidor där skotet löper igenom. |
| Skotskena |
|
Skena för att justera seglenas skotpunkter. |
| Skotstek |
|
Knop. |
| Skotråtta |
|
Två fjäderbelastade halvcirklar som skotet fästes emellan för att avlasta seglaren att hålla
seglet. |
| Skotvinchlås |
|
Låsanordning för skot som är placerad ovanpå vinchen. |
| Skott |
|
Väggarna på en båt/fartyg. |
| Skralna |
|
Vinden vrider sig förligare, i för kursen ogynnsam riktning, blir skral.
Motsatsen är att den rymmer. |
| Skrota |
|
När vinden långsamt ändrar riktning. |
| Skränsa |
|
Stäpa efter på ett styvt tåg som ligger runt en pollare, en spelnock e.d. |
| Skvallerkompas |
|
Tak eller hängkompass placerad i befälhavarens kajuta och avläsbar underifrån. |
| Skvättbord |
|
På öppna fartyg eller båtar över relingen vertikalt uppsatt bord,
eller en på relingen horisontellt lagd plankgång. |
| Skålankare |
|
Skålformat ankare som ofta användes på fyrskepp. |
| Skädda |
|
Förstärkning i fallhornet av metall eller trä. |
| Skäddlogg |
|
Numera sällan förekommande anordning för att mäta ett fartygs fart genom vattnet. |
| Skärstock |
|
Löstagbar balk som uppbär lastluckor. |
| Sköra |
|
Pressa ett segel under hård vind så det rämnar, eller
på något annat sätt åstadkommer en reva i seglet. |
| Skörbjugg |
|
I äldre tider förekommande svår bristsjukdom. |
| Slacka |
|
Att ge efter på ett styvt tåg. |
| Sladdrond |
|
Kontroll att fall m.m. är uppkvejlat, ordning på däck etc, alltså en kontroll av att fartyget är sjömansmässigt. |
| Slag |
|
Att slå. |
| Slagsida |
|
Ett fartyg sägs ha slagsida då de på grund av lastförskjutning eller läckage lutar åt endera sidan. |
| Slingerräck |
|
Anordning för att hindra saker att komma i rörelse vid sjögång. |
| Slip |
|
Ställe där man tar upp mindre och medelstora fartyg. |
| Slipvagn |
|
Vagn avsedd för upptagning av båtar. |
| Slirstek |
|
Stek som är lagd med ögla och som kan dras på avstånd t.ex. vid stormhissning av flagga. |
| Slå |
|
Att vända en segelbåt upp mot vinden och byta bog. |
| Slå glas |
|
Gammalt sätt att genom att slå på klockan av mässing el.dyl. ange tiden ombord. Antal slag ligger
mellan 1 och 8 och vid varje vakts halvtimmespasserande ökas ett slag. För t.ex. vakten 4-8 innebär
detta att 04.30 slås ett slag, 05.00 två slag, 05.30 tre slag osv. till 08.00 då 8 slag slås. Slagen
slås parvis. Enligt traditionen skall vid midnatt på nyårsafton slås dubbla, dvs. 16 slag. |
| Slå ut törnar |
|
Att vid uppskjutning av ett tåg befria detta från kinkar. |
| Släcka (Slacka) |
|
Att släppa efter på ett styvhalat tåg. |
| Slänggipp |
|
Låta ett segel skifta sida under tiden man seglar med
vinden utan att man först skotat hem och kontrollerat släpper ut på den andra sidan. |
| Släpankare |
|
Fartyg som förflyttar sig under kontroll med ankaret släpandes på botten. |
| Släpplog |
|
Instrument för mätning av fartygets hastighet. Släpplogen hänger i en lina efter fartyget och
som genom sin utformning snurrar varigenom rotationshastigheten ger utslag för fart- och distansmätning. |
| Slör |
|
Segling med vind snett akterifrån. |
| Smult vatten |
|
Lungt vatten utan större vågor. |
| SOS |
|
Internationell nödsignal inom morsetelegrafi. ... --- ... |
| Spant |
|
Balk i fartygsstomme som går parallellt i bågform tvärskepps från köl till reling. |
| Spinnaker |
|
Ett stort ballongliknande segel för segling med vinden akterifrån. |
| Spinnakerbom |
|
Bom som håller ut en spinnaker vid segling med vinden akterifrån. |
| Splits |
|
Hopflätning av ändar av tågvirke t.ex. för att förlänga en lina
eller för att göra en ögla. |
| Sprayhood |
|
Stänkskydd över nedgång. |
| Spri |
|
Spira för sprisegel. |
| Spring |
|
Förtöjningslina som förhindrar att båten förflyttar sig framåt eller bakåt. Förspringet går från
aktern och föröver. Akterspringet går från fören och akteröver. |
| Sprisegel |
|
Fyrsidigt snedsegel som hålls utsträckt med en diagonal spira. |
| Spridare |
|
Stag fästa på masten för att sprida ut vantstag. |
| Språng |
|
Däckslinjens höjning för- och akteröver. |
| Spygatt |
|
Avlopp i däck / durk. |
| Stag |
|
(Stål)-lina i rigg som stöttar masten i längsled. |
| Stagvända |
|
Att vända med en segelbåt mot vinden. |
| Sticka ut |
|
Ge ut på ett tåg. |
| Sticka på |
|
Göra fast ett tåg vid ett föremål, t.ex. en flagga eller en rundhult. |
| Storsegel |
|
Segel på stormasten. |
| Svanhals |
|
Benämning på luftrör som från tank eller annat utrymme leds genom däck och kröks så att regn
och stänkvatten inte skall komma in. |
| Styrbord |
|
Höger sida då man står vänd mot fören. GRÖN
lanterna. Styrbords historia |
| Styrfart |
|
Den minsta fart ett fartyg behöver för att lyda roder. |
| Styvhala |
|
Att hala in på ett slackt tåg tills det blir sträckt. |
| Stå |
|
Innebär att omedelbart avbryta en verksamhet. T.ex. "Stå vid vinschen". |
| Stå på |
|
Att fortsätta med samma kurs och fart. |
| Stäv |
|
För eller akterända på en båt/fartyg. |
| Stävräck |
|
Pulpit. |
| Svaj |
|
Ett fartyg som ligger förtöjt vid boj eller ligger till ankars utan förtöjning vid land så att det kan svänga fritt efter vinden. |
| Svinrygg |
|
Sjömansknop. |
| Sätta av |
|
Att skjuta ut båten i samband med avgång från kaj från fartygets sida med hjälp av båtshakar eller liknande. |
| T |
|
Signalbokstaven T betyder "Håll undan för mig. Jag håller på med partrålning". Bild. |
| Tackling |
|
Äldre benämning på ett fartygs hela rigg men vanligen avseende endast
den stående och löpande riggen, icke master och rundhult. |
| Tagling |
|
Att med garn linda änden av ett tåg så att det inte fransar sig. |
| Tajt |
|
Uppsträckt, styvhalat. |
| Talja |
|
Hissanordning bestående av block och ett
tåg. |
| Tamp |
|
Yttersta änden av ett tåg, kätting eller dyligt. |
| Tavla |
|
Fast sjömärke. |
| Terrester navigation |
|
Navigering som bygger på observationer på föremål i land,
genom lodning eller radiopejling. |
| Tidkula |
|
I äldre tider förekommande anordning som bestod av en stor svart kula som hissades i topp på
en mast som var placerad på land, vid ett bestämt klockslag, vanligen klockan tolv Greenwich medeltid, lät
man kulan falla och då passade man på att kontrollera fartygets kronometrar, numera får man rätt tid
per radio. |
| Timmerman |
|
Yrkesman ombord vars arbetsuppgifter består i tillsyn av olika anläggningar ombord, ex. vis
livbåtar, ankare, däck, lastrumsluckor o.s.v. |
| Tir |
|
Skåran mellan kardelerna i ett tågvirke. |
| Tira |
|
Med garn av passande storlek fylla ut tirarna för att därigenom få en jämn yta. |
| Tira tampen |
|
I örlogsflottan ett uttryck för att gå före i ex. vis en matkö, det hette att man
tirande tampen. |
| Tjocka |
|
Dimma. |
| Toft |
|
Tvär mellan sidorna i en roddbåt inplacerad bänk avsedd för roddare. |
| Topptecken |
|
Förekommer i toppen av ett sjömärke och har olika utseende. |
| Toftvägare |
|
Den planka en toft vilar på. |
| Trall |
|
Gallerverk oftast i trä, som i större fartyg användes över lucköppningar för
att medgiva ventilation, trall förekommer även på andra ställen ombord ex. vis i tvättrum,
större segelfartyg hade förr i tiden ofta trall på halvdäcket och dessa var oftast tillverkade av
ädlaste träslag. |
| Transportör |
|
En kombinerad gradskiva och kursutläggare som används vid navigering. |
| Trapets |
|
Anordning i kappseglingsbåtar i vilken seglaren/gasten kan stå med kroppen utanför båten
för att motverka båtens krängning. |
| Trimplan |
|
Hydralska plattor som sitter i aktern underkant på motorbåtar och är
justerbara så att båten snabbare kan komma upp i planingsläge. |
| Tross |
|
Tågvirke tillverkat på visst sätt, trosslaget. |
| Trossdäck |
|
I örlogsfartyg det understa genomgående däcket, här finns bl.a.
förläggningsplatser för besättningen. |
| Tränsa |
|
Metod att med en lina beslå ett storsegel till dess rundhult. |
| Tvärgattad |
|
En båt som har akterspegel. |
| Tvärs |
|
Riktning vinkelrätt mot långskeppslinjen på ett fartyg, ex. vis tvärs ut om babord. |
| Tågvirke |
|
Alla sorters rep, linor etc. som är grövre än snören och sammantvinnade av olika fibrer. |
| Törn |
|
1) Ta törn= Bära av. 2)Lägga en törn= Lägga ett varv av ett tåg kring t.ex en pollare 3)Styrtörn, vakttörn= Den tid man ska stå till rors resp. ha vakten. 4)Törna ut= Stiga upp. 5)Törna till= Gå i arbete eller ta emot vakt. |